Förra veckan tvättade jag alla bebiskläder.. Först tänkte jag - det här var jobbigt och pilligt att hänga upp.. Sen rystade jag bodyn som är det första plagget vi köpte, "mum + dad = me" då föll tårarna från mina kinder och jag mindes den 23 december! Vi hade fått cancerbeskedet och abortbeskedet! Jag var lugn, kändes som jag bara sög åt mig av all information.. När vi kom hem då bröt jag ihop, tillsammans satt jag och Peter och grät på dagbädden inne i det kommande barnrummet. Jag höll bodyn över mitt ansikte och bara skrek av sorg och det enda jag kunde få fram - vår bebis, vår bebis 💕
Igår var jag första gången hos kuratorn. Jag frågade om jag skulle säga att jag har cancer eller om jag har haft cancer? Jag tror vi bestämde att jag bara kunde säga - att jag har opererat bort en cancertumör men nu är jag på bättringsvägen..
Idag sa Peter - vi som fick så bra besked förra gången.. Fick vi? Jag minns inte längre svarade jag!
I några veckor så trodde jag att den här mardrömmen kunde vara slut! Att nu skulle allt bli normalt igen. För det var ju dom beskedet vi fått, nästan.. Att om allt va bra och jag mådde bra så skulle allt bli bra! Men jag mådde visst inte bra, inte där inne ialf..
Min telefon ringde kl 8.30 imorse. Skyddat nr.
- Hej Caroline, Jan vill att du kommer in idag och pratar lite.. Han står i operation hela dagen men han kommer ut så snabbt han kan när du är här..
Det kan ju inte finnas några positiva svar bakom det där tänkte jag!
(Gjorde en biopsi igår)
I samtalsrummet med min läkare Jan
- det är lika bra att gå rakt på sak Caroline... Det är en ny tumör..
Efter det beskedet så har jag bokat in en magnetröntgen på tors för att se hur stor den är och hur den ligger. Jag och Peter har varit på specialistmödra och jag har fått en kortisonspruta, ska ta en till imorgon. Jag har även ett 24 timmars ekg på mig, men det handlar om min höga puls och tidigare problem med hjärtklappning som jag opererades för när jag var 23 år.
På tisdag nästa vecka så ska jag träffa Jan igen. Då kommer det vad som komma skall och svar om tumören..
Vi har idag träffat min läkare igen på specmödra och även en barnläkare från Neonatal som gett oss massa info. För det ser ut så nu att Isabella kan komma redan nästa vecka, eller veckan efter det! Det blir ett planerat kejsarsnitt, i samband med det oxå en eventuell operation. Jag ska självklart opereras men frågorna är - ska jag ta cellgifter först för att se vad tumören reagerar bäst på? Ska dom även tabort livmodern? Etc etc.. Dom svaren kommer förhoppningsvis besvaras om 1 vecka.
Vad känner du? Är du stark? Är du knäckt? Vad säger Peter? Varför? En ny tumör? Jag fattar inte...
Känslorna är överallt och ingenstans..
Fy fan :-/ vad säger man :-( styrkekramar till er!!