Dagen före den stora dagen!

Så nu är jag installerad och klar och redo för morgondagen. Inlagd på en avdelning som är för kvinnor med gynekologisk cancer. Så känns som rätt plats där jag slipper sticka ut allt för mycket. Dom har 20 platser här och vi har fått 2 utav dom. Sån himla lyx och fint gjort! Även egen toalett och dusch. Inatt sover Peter hemma med sin syster men han kommer defintivt sova här framöver! Skönt oxå att ha någonstans att lägga sig en stund när han kommer spendera så mycket tid på neo, som ligger bara 2 våningar under! Det blir skitbra det här :) 

Jag och Peter kommer åka ner till operationssalen imorgon bitti kl 07.30. Svägerskan får ligga här och slappa så länge! Jag ska förberedas och ca kl 9.00 sker kejsarsnittet och operationen sker ca kl 10.00. Jag känner mig väldigt lugn, inte brutit ihop något även om såklart än och annan tår kan komma.. Känns nervöst att vara vaken under snittet men läkaren jag träffade idag trodde det skulle gå jättebra och när jag frågade om jag får syrgas om jag får panikattack så svara hon att hon tror jag kommer vara lugn! Känns lite konstigt oxå med alla läkare som ska vara där inne, tillochmed min kirurg Jan, fast hans uppgift inte är förs senare. Jag blev oxå tillfrågad om att få ta foton sen under operationen då jag är ett unikt fall, det är för utbildning och föreläsningar. Bara jag slipper se dom svara jag hehe 

Ni är många därute som skrivit till oss idag och önskat oss lycka och styrka imorgon, det tackar vi för ❤️ Det är verkligen fantastiskt att vi blir föräldrar men det är tyvärr så svårt att tänka på för både mig och Peter när nästa grej känns så himla mycket större, av rädsla såklart! Men jag längtar efter den där känslan som många beskriver, att mitt hjärta ska fyllas med så mycket kärlek på 2 sekunder! Vi är djupt tacksamma att få kommit hit där vi är idag med tanke på hur den här resan började. Antagligen kommer vi inte heller få fler biologiska barn. Jag har varit på en fertilklinik som ska tabort en bit av min äggstock imorgon för att frysa ner till framtiden, men det finns då risker för maligna celler i den vävnaden och det skulle jag aldrig riskera att sätta in i min kropp igen. Men sen idag så fick vi veta att risken är väldigt stor att både min livmoder och äggstocken jag har kvar rycker.. Förstod det som att nåt annat är väldigt liten chans. Och såklart är det oerhört tråkigt men då är vi ännu mer lyckligt lottade att vi får vår fina Isabella. Det jobbigaste jag kan komma på just nu med det är att jag som 28 åring hamnar i klimateriet! Men det finns ju som tur tabletter mot det oxå! 

Dagen imorgon känns för stor för att ta in men jag tror inte vi kan bli mer redo och än så länge så känner jag ingenting känns det som, jag är lugn och jag orkar varken tänka eller grubbla längre! 

Nu kör vi!!! 
Parents to be
Mom to be 
FUCK CANCER


Vi hörs snart igen ❤️
PussoKram 
RSS 2.0